vandrings-bloggen

Mitt sommaräventyr i
italienska Dolomiterna

Italien har alltid legat mig varmt om hjärtat och efter noggrant övervägande hamnade lotten på sommarens vandringsdestination på Madonna Di Campiglio. Aldrig tidigare har jag bevittnat så dramatiska vyer som den unga bergskedjan Dolomiterna bjuder på. Min resa hit kommer jag för alltid bära med mig och minnas med nervkittlande glädje.

Det var en regnig dag i mars, när jag satt uppkrupen i soffan hemma i Malmö med en kopp värmande te i händerna, som jag bestämde mig för att boka resan till Madonna Di Campiglio. Jag hade funderat på att åka dit i fler år, men aldrig riktigt kommit till skott. Den där regniga dagen i mars minns jag att jag kollade på en dokumentär om Ingemar Stenmark och kanske var det den som till slut övertygade mig. Det var nämligen i Madonna Di Campiglio som Stenmark 1974 vann sin första världscuptävling någonsin och det var den dagen som hans stjärnsprakande karriär tog fart på riktigt. Än idag säger Stenmark att det är en av hans absoluta favoritorter och efter i sommar är jag beredd att hålla med honom.

Många associerar Italien med milslånga ständer, shopping i världsklass och framgångsrika fotbollsspelare. Jag är självklart inget undantag, men efter i sommar associerar jag även Italien med spektakulär vandring. Madonna, som orten i folkmun kallas, bjuder sina besökare på en nästan hänförande puls och Dolomiternas dramatiska bergstoppar som ringar in byn är en bidragande faktor till det.

Under mina fem dagar i Madonna bodde jag på det familjära hotellet Montana. Jag valde halvpension och åt därför middag på hotellet varje kväll. Av erfarenhet vet jag hur mycket värt det är att sätta sig till bords efter en lång dags vandring utan att behöva springa omkring och först leta restaurang. Varje kväll serverades en trerätters meny med ett urval av Italiens allra godaste delikatesser. Jag kan dessutom avslöja att kockarna är minst lika bra på pizza och pasta uppe i bergen som nere vid medelhavet. Även frukostbuffén levde upp till mina förväntningar. Något jag uppskattade extra mycket med hotellet var att om man sa till kvällen innan, gjorde de i ordning en picknick-påse med bagetter, frukt, juice och fikabröd. Det var helt perfekt att ta med sig som lunch de dagarna jag valde vandringsleder som inte erbjöd restauranger längst med vägen.

Vandringen i Madonna Di Campiglio erbjuder verkligen någonting för alla. Från ortens fler olika linbanor tar du dig smidigt upp till häpnadsväckande vyer utan att behöva färdas till fots. Det finns även vissa asfalterade vandringsleder som underlättar för bland annat rullstolsbundna. Är du en mer rutinerad vandrare rekommenderar jag dig starkt att testa den svarta vandringsleden som tar dig via smältsjön Lago Ritorto, över bergspasset och sedan ner till sjön Lago Di Nambino. När du når den sistnämnda sjön bör du ha vandrat omkring fem timmar och då lär du bli överlycklig av att inse att här finns en fantastisk restaurang precis invid vattenbrynet. Är du som jag är lycklig året-om-badare måste du passa på att ta dig ett svalkande dopp här innan lunchen. Vattnet är kristallklart och att det ligger snö kvar runt sjön bidrar utan tvekan till ett mervärde för händelsen. Den här vandringen tar dig dessutom ifrån de värsta turiststråken vilket jag personligen uppskattar väldig mycket. Vid vissa tillfällen gick jag en hel timme utan att stöta på en enda människa. Har jag fortfarande inte lyckats övertala dig, ber jag dig dig titta noga på bilden här ovan. På bilden ser du nämligen vyn över Lago Ritorto, precis innan jag rundar krönet och tar mig över passet. Precis här under kan du även se en filmsnutt från mitt dopp i Lago Di Nambino. 25 grader varmt i luften och nio grader varmt i vattnet. Visst låter det väl helt underbart?!

När du åter anländer ner till byn finns det en uppsjö av aktiviteter att sysselsätta dig med. Om du är lagom mör av dagens bravader kan du checka in på något av Madonnas många populära spaanläggningar. För vad går väl upp emot ett masserande bubbelbad efter en heldag på berget? Om du som jag bor på Hotell Montana, erbjuder hotellet till och med en egen relaxavdelning. Det kallas jag riktigt lyx! Känner du dock att du har lite krafter kvar och gärna vill pumpa ur det där sista, rekommenderar jag dig istället att söka upp tennisbanorna som är belägna ganska exakt i mitten av byn. Där kan du hyra en plan och rackets i en timme för endas 80 svenska kronor. Detta var utan tvekan av mina favoritaktiviteter och här hamnade jag mer än en eftermiddag kan jag lova. Förutom detta är Madonnas centrala torg minst sagt värt ett besök. Här åt jag den godaste chokladglassen jag någonsin ätit och de mysiga uteserveringarna lockar med svalkande dricka och smårätter som får det att vattnas i munnen bara jag tänker tillbaka på det. Gillar du shopping behöver du inte heller vara orolig. Fantastiska små pittoreska butiker varvas med sportaffärer som har allt du någonting kunnat drömma om och lite till. 

När vintern nu är som mörkast och vi lider av d-vitaminbrist här i norden, kan jag drömma mig tillbaka till mina dagar i Dolomiterna och åter fyllas av energi. Madonna Di Campiglio är minst sagt ett resmål med något för alla och jag vågar till och med lova att dina förväntningar kommer överträffas om du väljer att ge denna vackra pärla en chans. Och då återstår ju bara frågan, hur tar man sig nu hit? Det finns fler olika alternativ och det beror helt på hur du föredrar att resa. Ett sätt är att ta flyget till Milano (går smidigt från både Arlanda Kastrup och Landvetter) och därifrån antingen åka med buss från Milano till Madonna, eller hyra egen bil. Fördelen med egen bil är självklart att du kan passa på att göra dagsutflykter till mindre turistade vandringsleder och aktiviteter lite utanför Madonna som kan vara svåra att nå med lokaltrafiken. Föredrar du ett mer miljövänligt alternativ går det självklart lika bra att kryssa sig ner genom Europa med tåg och även då är Milano den bästa slutdestinationen innan bussen får bli ersättning. Det bästa av allt med att resa med tåg är att du får uppleva vacker natur på vägen och om du bokar med Interrail räknas du som ungdom tills du fyller 27 år. Hur bra?! 

Jag hoppas verkligen att jag lyckats skänka dig lite inspiration såhär i decembermörkret och att du blivit motiverad till att upptäcka Europas vackra bergsskedja, Dolomiterna. Och till dig som bara INTE ORKAR vänta med att ge dig ut i naturen och snöra på dig vandringskängorna kan jag lyckligt påminna dig om att även Sverige bjuder på fantastisk vandring, året runt. Det gäller bara att ha ett riktigt gött, regntätt vindställ och varma skor. 

Tills nästa gång vi hörs, önskar jag dig en riktigt god jul och ett gott Nytt år!